1934
Vad ska jag ta mig till? Det känns som allting här i Northeim försvinner med tiden. Var är vi? Var är folket som kom till mig dagligen, bara för att säga ”hej”. Det går utför just nu. Denna Adolf Hitler samt SS förstör oss långsamt, och jag tvekar inte att säga det!
Jag går orolig varenda dag. Denna Hitler sägs ju vara emot Judar. Vilket stod i de hemska böcker jag läst. Det som får mig att bli mest rädd är att min bästa väninna är judinna. Jag har inte hört från henne på flera dagar. Det är nedsläckt i hennes hem kan jag se, genom fönstret från mitt skrädderi.
Sommar
Hitler är galen! Han har avrättat vänsterfraktionen inom SA., var det inte nyss de som han samarbetade med? Om han börjar där, var ska detta sluta? De sägs att SA har över 2 miljoner mandat och detta gjorde Hitler ängslig, eftersom det gick så pass bra för ledaren.
Är den bästa lösningen att döda människor bara för det går bra för deras parti?
Okej, deras parti är ingenting jag håller på. Men det var trots allt det största, och det spelar ingen roll om jag säger emot deras parti och åsikter. Vad kommer det göra med mig då? Jag vågar inte ta den chansningen.
I de långa knivarnas natt 30/6 svor militären trohetseden till Hitler.
När Hindenburg avled samma år blev Hitler även statschef.
1935
”Antijudisk lagstiftning” stod på första sidan i tidningen jag köpte idag. Vad är det som händer här?
Jag läste vidare, detta är häpnadsväckande. Vad ska jag göra? Vad ska vi i Northeim göra, jag vet inte längre om jag vill bo kvar här. Denna stad som jag älskat är nu ingenting, den är mörk av hat.
Jag ligger i sängen, jag mår dåligt. Inte fysiskt utan psykiskt. Jag bara ligger här och tänker på vad som kommer att hända. Jag kan knappt stå på benen utan att falla.
Tyskland har inte bara dött i våra hjärtan, utan mördat oss inombords. Denna Hitler förstör mer än vad han tror. Jag tänker på vad han skrev i sina böcker. Och kommer detta nu inträffa? Vad ska jag göra då? Just nu vet jag själv att jag inte kan göra något. Mannen står i makten. Och det finns ingenting befolkningen som inte samtycker kan göra. Vi lär bli avrättade. Den där Hitler verkar ha en sådan syn på avrättning och döden. Det är ingenting, utan bara en död. Men om han kommer att göra som en skrev i boken, kommer det inte längre vara en död, utan massmord.
1936
För varje dag som går, närmar vi oss ett sämre Tyskland, ett sämre liv.
Åren rinner förbi, men kul är det inte. Jag syr dag ut och dag in. Och bara tänker på vad som egentligen kommer att ske här. Är det någon som vet det, eller är det lika tomt i huvudet hos er, som det är hos mig? Jag ryser i kroppen av hat när jag tänker på vad Adolf håller på med. Och ni, ni som är på hans sida. Era hjärtan är av sten. Kall, hård sten.Vet ni inte bättre? Skärp er!
Slutet av 1937
Året har varit bra inom min familj. Ingen är sjuk och så vidare. Det enda som fortfarande är mitt största bekymmer är denna man. Om jag ens vill kalla honom man, vet jag inte längre. Den där ihåliga mannen, skulle jag vilja uttrycka mig istället.
1938
Mitt hjärta är tomt, jag vet inte vad jag ska berätta. Allting går fel, tack vare en viss person. Ja, ni vet nog vem jag menar!!
1939
Oktober 1939, även handikappade, utvecklingsstörda och ”asociala” blev nu avrättade. Efter angreppet på Sovjetunionen inleddes det systematiska mördandet av judar och zigenare.
Jag vill knappt fortsätta skriva. Jag är brusten.
Lämna en kommentar