Julafton

24 December 1923

Minns ni mig? Det var länge sedan jag skrev, det är ett problem som jag har. Ekonomiska problem om jag ska vara ärlig. Minns ni när jag skrev att ödet tog mig till Northeim, och att vart jag bor i Northeim är oviktigt. Jag bor i olika platser varje dag, ibland på gatan, bakom någons hem eller på en bänk i parken. Jag har inget hem, jag är hemlös. Jag kom hit av en slump, efter att mitt gamla hem blev förstörd så gick jag därifrån, jag gick och gick tills jag kom fram till Northeim. Det var ödet som tog mig hit, och jag har ännu inte fått reda på varför.

Att vara hemlös är väl bra för min skull, ingen bryr sig om mig, jag är en i mängden. Att ha pengar är ändå ett problem för alla, med tanke på inflationen. Jag har också problem med att få mat, jag är en tjuv, jag måste stjäla all min mat. Men idag ska jag inte göra det, idag så är det julafton. Jag minns hur min pappa brukade komma hem och ge mig en träleksak, hur min mamma brukade göra pepparkaksgubbar. Vi hade det så bra innan kriget. Är det ödet ännu en gång som gett mig tillgång till penna och papper precis på denna dag?

Jag har hört andra prata om en man vid namn Adolf Hitler, de bryr sig såklart inte om mig så de fortsätter prata även om jag är där. Hitler är en partiledare, som enligt flera kommer att befria Tyskland. Han försökte visst attackera den bayerska delstatsregeringen, men han misslyckades. Flera personer här i Northeim pratade om det, några tycker att han har fel och andra håller med honom. Vad vet jag? Så länge Hitler inte blir inblandad i min plan, så behöver jag inte bry mig om honom.

En sak till ska ni få veta, mina föräldrar dog under kriget, mer information tänker jag inte ge ut just nu, kanske nästa gång.

Vem är Victor Kopke?

6 Juni 1919

Mitt namn är Victor Kopke, och du är förmodligen en av få som får veta detta. Jag är ingen viktig person… än. Jag har en plan, en idé, som ska förändra allt. Det är då som jag kommer att bli känd, men just nu så måste jag vara oviktig och okänd. Men du vill väl såklart veta mer om mig, annars så kommer du inte att läsa vidare.

Jag är 16 år gammal och bor i Northeim, vart i Northeim är oviktigt. Jag minns stunderna då jag hade det bra och allt var glatt i Tyskland, jag var då bara runt 11 år. Men som ni alla till slut kommer att få veta, så ändrar krig allt, vi besegrades och allt rasade samman, flera liv förstördes, mitt liv förstördes.

Jag föddes i Tyskland, jag flyttade till Northeim för bara några månader sen, jag ska inte tala om vart jag bodde innan, då ger jag ut alldeles för mycket information.

Ödet tog mig till Northeim, ödet gav mig denna idé, det är ödet som vill att jag ska förändra allt.

Vem var Clara Hoffman?

Min mor och hennes liv

Min mor, Clara Hoffman, föddes år 1905 i byn Northeim. Hon var dottern till storbonden Claus och hans fru Helga.
Hon hade en bra uppväxt i en skyddad miljö i det stora fina huset nära torget i Northeim. Familjen behövde aldrig oroa sig för mat eller något sådant. Hon lärde sig att vara självständig och att fatta egna beslut, vilket jag tror hjälpte henne mycket. Jag fick alltid höra av min morfar att min mor var en bestämd dam redan som liten. Hon fick alltid sin vilja fram.

När min mor träffade min far Günther i början av år 1926 utanför en bar i campusområdet i Berlin. Hon var där och studerade litteratur och konst.
De gifte sig 1928 och flyttade till München där far hade fått ett jobb på BMW:s fabrik. Han var motoringenjör.
Mor målade och sålde många av sina tavlor när de bodde där.

Under åren som mor utbildade sig hade hennes mormor och morfar flyttat till min mormor och morfar då de inte kunde betala hyran längre.
Gammelmorfar hjälpte morfar med hans affärer och ett utmärkt partnerskap bildades. Men 1929 dog gammelmorfar och året därpå hans fru, gammelmormor. Morfar bröt ihop och mor och far flyttade till Northeim för att hjälpa. När jag föddes 1931 blev det som om en dimmig slöja slets bort från hans sinne.
Han blev gladare och började jobba igen. Allt har mor berättat för mig när jag var 15.

Två år efter att jag fötts kom Adolf Hitler till makten. Mor berättade att hon hört honom tala några gånger.
En gång när hon var 14 år hade hon varit med sin pappa i München och hört på Hitler. Hon berättade att det var fascinerande att höra honom. Han var så intensiv och kraftfull i sitt sätt att tala så man lätt rycktes med utan att egentligen tänka så mycket på vad han sa. Hon mindes ändå att hon förstod hans avskyvärda planer, bland annat att utrota judar. Han sa det var deras fel att ekonomin var så dålig

Några av mina släktingar skickades till koncentrationsläger och resten flydde utomlands. Mor och far flydde dock inte. Far var fascinerad av nazister och av SA ledaren Ernst Röhm så han vägrade flytta och mor kunde inte göra annat än att lyda. Far gick med i SA, fick en brun uniform och stoltserade runt i staden hela dagarna enligt mor. Hon började bli orolig över hur han betedde sig. Skulle han också bli en judehatare?

När jag var fyra år slängde morfar ut min far efter att han misshandlat min mor. Han var inte längre den man hon älskade, utan en judehatande, ilsk man. Hon hade en teori: Han var beroende av att få vara tillsammans med andra som tycket som honom och på den tiden var det de som hade samma åsikter som var ”de andra”.
Hon märkte att andra i byn också hade blivit sådana.
Det var bland annat så folket påverkades av tiden. Misstänksamma mot varandra, rädda för vad som kunde berättas till Gestapo eller andra skräckorganisationer.
Det gällde att ha rätt åsikter, rätt släkt, rätt kontakter och rätt ursprung.
Tiden fick ju också folk att göra sådant som de aldrig skulle göra normalt. Det som förr var moraliskt fel kunde plötsligt bli rätt.

Far gick in i armen och hamnade så småningom på Östfronten och kriget mot Sovjet. Enligt vad mor hört ryktesvägen dog han i slaget om Stalingard, en bland de andra 750 000 stupade tyskarna. Efter det vände kriget i öster.
Mor brydde egentligen sig inte om hans öde så detta fick jag först höra i vuxen ålder. Jag har försökt hitta uppgifter om honom i krigsarkiven men inte lyckats hitta något.

Efter kriget då jag var 14 år så hade mor och jag det som andra mycket knapert och svårt med att få tag på mat och arbete.
Northeim var ändå rätt förskonat från krigets härjningar. Staden var ju inte sönderbombad som t.ex. Ruhr området eller Berlin. Vatten och avlopp fungerade rätt bra och el fanns till och från. Men det var ont om råvaror som inte producerades i stadens närhet.
Min skolgång hade ju varit fylld av luckor så jag försökta komma igång med att ta igen det som fattades så snart som olika skolor kom igång. Jag hade en dröm om att bli ingenjör vilket så småningom lyckades när jag tog min examen vid Tekniska högskolan i München och fick jobb på BMW. Ibland går livet i cirklar!

Min mor öppnade efter ett par år ett Café och restaurant i Northeim.
Restaurangen fick namnet ”Mutter Clara”.
Restaurangen gick bra ända till hon gick i pension 1972. Hon höll hela tiden på att måla på sin fritid och älskade att passa sina barnbarn, min dotter Clara och min son Heinz.

Mor brukade ofta prata med mig om Hitler och kriget. Hon brukade bland annat säga att även om Hitler stoppats, så skulle det snart ha blommat upp en annan galenpanna någonstans. Någon som kunde ge tillbaka livet till dem som förlorat det i ett kaotiskt land.
Hon berättade om den stora arbetslösheten som var under 30 talet och inflationen som gjorde pengar värdelösa, hon mindes att frimärken kunde kosta miljoner och mat ännu mer. Man knäade också under de jättetuffa fredsvillkoren som Tyskland fick acceptera i Versailles
Man skulle bland annat betala en skuld på 270 miljarder guldmark som nästan var lika mycket som 100 000 ton guld.
Dessutom förlorade man landområden där det fanns mycket tyskbefolkning till Polen och Tjeckoslovakien. Släkter delades mellan länder och det fanns allmänt en känsla av att Tyskland blev ”förnedrat” efter kriget.

Det var därför Hitler kom till makten enligt mor, för att det tyska folket var desperata och lätt kunde manipuleras av någon med ”bra” argument, som Hitler hade enligt dem som lyssnade. Men samtidigt, om folket inte haft någon som de kunde tro på, skulle det nog ha gått ännu värre.
Jag tror hon hade rätt i detta.

När Hitler kom till makten hände många positiva saker först. Det började byggas många vägar och annat berättade mor.
Folk fick jobb och ekonomin blev bättre. Det gjorde honom ännu mer populär. Men när han började kräva mer och mer landområden tillbaka så blev tillslut kriget oundvikligt speciellt efter att han bröt det avtal som han skrev med Englands premiärminister Chamberlain som stolt hade kommit hem och sagt ”Peace in our time”. England hade ju också lovat Polen att försvara dem om de hamnade i krig.

Att kriget slutade som det gjorde var ju inte konstigt, speciellt inte efter det att USA gick med i kriget efter Japans anfall på flottbasen vid Pearl Habor på Hawaii. Att föra krig på flera fronter mot länder som USA, Sovjet, England och flera andra västländer kan bara sluta på ett sätt.
Krigets följder med delningen av Tyskland och Berlin som ju blev en järnridå mot öst och början på kalla kriget kunde väl ingen föreställa sig. En del av förklaring kanske låg i att krigstidens misstänksamhet mot varandra efter alla olika allianser som hade slutits och brutits fanns kvar.

Min mor dog 1981 av en hjärnblödning. Hon kände på sig att hennes tid här var på väg mot sitt slut och ville gärna få mig, och om världen, att förstå att hennes folk bara försökt överleva.

När jag nu själv närmar mig 80 år så tänker jag ofta på min mor och den tid som var hennes .
Två världskrig var hon med om och trots detta skedde en enorm utveckling på alla områden i samhället. Från häst och vagn till rymdfärder, från radio till tv och datorer, tråkigt att hon inte fick uppleva det återförenade Tyskland.
Samtidigt gnager en oro om att historien skall upprepa sig för mina barn och barnbarn. Nu lever vi åter i en tid med ekonomisk kris och stor arbetslöshet och länder som nästan går i konkurs samtidigt som många har tjänar mycket pengar på bonusar och konstiga avtal.
Då finns det alltid en risk för att en stark man kliver fram på olika ställen i världen för att ordna allt.
Men kommer styrkan vara av den rätta sorten?

Carl Hoffman son till Clara Hoffman
München den 25 mars 2009

Vem var Georg Lehmann?

Georg Lehmann avled den 18 mars 1965 av brustet hjärta. Trots att han hade gått levande genom två krig, vilket i sig är en enorm bedrift, så var det när han såg att hans älskade fru hade gift om sig och att hans dotter inte visste vem han som han gav upp livsgnistan. Trots räddningsförsök så var det som om den ärrade kroppen inte längre ville leva, den gav upp. På sin dödsbädd bad han sin sjuksköterska att skriva ner hans tankar om kriget. Hon var den enda som var med honom. Han inte hade några vänner som delade denna stund med honom. Han berättade för henne att skott skadorna på kroppen var självvållade för att slippa gå i krig för något han inte stod för. Han var en av de få som inte stödde Hitler och nazismen. Han berättar att det tyska folket inte i är så onda som resten av världen tror. Det var depressionen efter första världskriget och det faktum att de hade förlorat som gjorde att det inte ville tro att de själva som hade orsakat detta. De förstod inte hur det kunde gå så fel, alla hade ju sagt att det skulle bli en lätt vinst som var över på några veckor.

Enligt George så var det när Hitler kom och sa att det inte var deras fel, att de var den bästa rasen som borde styra världen, som många såg upp till honom. Folk ville tro att all olycka i deras liv var på grund av någon annan så starkt att när Hitler sa att det inte var deras fel blev så blev han sedd som en hjälte. Hitler lovade välstånd och revansch på världen, han berättade att det var judarna som hade huggit tyskarna i ryggen under första världskriget och att det var de som höll tyskarna tillbaka, för att få tillbaka den tidigare levnadsstandarden så behövde judarna försvinna. Människorna i Tyskland såg inte det som ett problem, det var ju inte mer än rätt, det var ju judarna som hade fått tyskarna att lida och bli fattiga som kyrkråttor. Hitler var ett ont geni men fortfarande ett geni, han manipulerade och placerade tankar i människornas huvuden och berättade precis vad det desperata landet ville höra, detta gjorde att fler och fler anslöt sig och tillslut var han hela Tysklands ledare.

Nazismen fick människor att känna sig viktiga och lite bättre än andra. De kände blev väldigt organiserade vilket bara stärkte känslan av oövervinnlighet, landets ekonomi blev bättre och folket märkte stor skillnad. Detta gjorde att fler och fler trodde på allt Hitler sa, de hade ingen anledning att inte göra det. Han hade dragit upp landet ur en svacka och blev sedd som en gud. Hitler fick folk att känna sig som en del av något stort, som en väloljad maskin där alla delar behövs. Alla grymheter mot judarna sågs som något som behövdes göra och man tänkte inte så mycket mer på det, självklart gjorde vissa det, men de flesta var tysta, för att gå emot ett land som var så strikt likriktat bara skulle leda till ens egen död. Hitler lyckades på ett genialt sett få tyskarna att pressa sig själva till att lyda honom, ingen ville ses som svag eller ifrågasättande.

Som tur var så förlorade tyskarna kriget. Kriget förlorades av den enkla andledning att Hitler-tyskland tog mer än vad landet kunde svälja, för alla såg Tyskland som oövervinnligt. Ett stort misstag var att försöka erövra Ryssland, ett land som verkligen inte vill bli erövrat är extremt svårt att erövra, särskilt ett sånt gigantiskt land som Ryssland. Planeringen var dålig och tidpunkten illa vald. De borde ha försökt slå ut ett land i taget, mer än vad han gjorde. Men den största missen var låta Japan dra in USA. Sekunden de förklarade krig mot Tyskland så var kriget i princip förlorat. Högmod går före fall. Georg hoppas att Tyskland har lärt sig sin läxa för andra gången och inte försöker igen. För Georg var lika glad över att nazismen förlorade som resten av världen. Här somnar Georg in för sista gången med sin sista önskning, om att inte bli sedd som en före detta nazist, på läpparna.

Vem var Hilda Kleinst?

Den fjärde juni 1948, klockan är 13:30 och jag sitter här nu och gör en intervju med Hilda Kleinst.

– Kan du berätta lite om dig själv och ditt liv?

– Ja, jag heter Hilda Kleins, jag tycker jag är en ärlig och modig kvinna som vet vad jag vill. Jag är även mor till min underbara dotter ….som nu är 8 år. Mitt liv började i Ungern och när jag var 19 år flydde jag med min familj hit till Northeim i slutet av första världskriget eftersom vi inte längre kunde bo där pga kriget. Här fick jag ett bra jobb som lärare och jag har ju såklart även varit med under andra världskriget- Det var riktigt hårt att ta sig igenom det och att överhuvudtaget försöka överleva. Det var även då jag träffade min man ….och vi fick vår dotter. Det var underbart men det som blev svårt med att skaffa barn under andra världskriget, man oroade sig lite för om något skulle kunna hända. Även fast det gått tre år så minns jag allt som om det var igår…

– Är det något av dina starkaste minnen som du vill berätta, ex om hur det var i början när nazisterna kom till makten?

– Ja, jag minns det verkligen, det var inte direkt något som man kunde missa för överallt i all propaganda stod det alltid något nytt om nazisterna. Allt började egentligen redan från första världskriget när Versaillesfreden bestämdes. Många fick väldigt svårt att leva och det var då många människor i Tyskland började tycka illa om judarna eftersom det ansågs ha varit deras fel att denna Versaillesfreden skrevs. Det var då många krävde att vi i Tyskland skulle erkänna oss skyldiga till första världskrigets början. Efter första världskriget så gick Adolf Hitler med i DAP ( Deutsche Arbeiterpartei). Man fick höra det efter ett tag att han snabbt blivit partiledare. Det var vid den tiden ett ganska litet och obetydligt parti men det skulle snart ändras. För efter ett tag så bytte de namn till Nationalsocialistiska tyska arbetarpartiet (NSDAP) som även kallas nazisterna. Nu när alla var så himla arga på judarna och kommunister så såg väl Hitler han chans att ta över på något sätt.

År 1923 hade Hitler så många anhängare att han vågade sig på en statskupp. Det kommer jag väl ihåg för jag råkade själv hamna mitt i den men lyckades komma undan oskadad som tur var. Allt misslyckades dock som egentligen var väntat, jag menar hur skulle han någonsin kunna få makten? Eller det var iallafall så jag tänkte just då… Hitler åkte in i fängelse efter det och där skulle han egentligen sitta i fem år men det blev knappt ett år. Om Hitler hade suttit inne sina fem år så hade kanske kommunisterna tagit makten istället. Då hade nog inte heller andra världskriget inträffat. Vad vet vi, Tyskland kanske fortfarande skulle vara en kommuniststat.

Sen den 29 oktober hände det som var ”nyckeln” till att nazisterna skulle få makten, för någonting var fel på börsen i New York. Alla ville sälja men ingen ville köpa. Priserna rasade snabbt och alla som hade alla sina pengar i aktier blev ruinerade. Man fick höra att många tog livet av sig för att dom inte orkade mer. En av våra närmsta grannar drabbades faktiskt av det här och en vecka efter fick vi höra att han hoppat från ett tak nere på torget, allt var bara så hemskt redan då. Eftersom ingen kunde köpa saker så började företagarna avskeda arbetare. Då blev det ännu mindre efterfråga på varorna. Folk blev nu arbetslösa i drivor. Detta följde också med till Europa och i Tyskland var snart 40 % av alla arbetare arbetslösa. Bland alla dessa kunde nazisterna få anhängare med sina löften om arbeten. Folk gick med på vad som helst för att det skulle bli bra igen, nazisterna höll även det de hade lovat som gav ett stort förtroende men de hade egentligen ingen aning om vad de gett sig in på. Allt detta var förberedelser inför det kommande kriget. Kommunisterna blev också stora vid den här tiden. Men Hitler och hans anhängare hade övertaget. Dels genom folkets stöd och genom pengar. Alla rika i landet såg hellre Hitler än kommunisterna på ledarstolen i Tyskland. I en kommuniststat så ska allt delas lika. Då hade överklassen fått ge ifrån sig sin förmögenhet. Det ville dom inte. Det var så min bror alltid sa som hade fallit rejält för Hitler och hans nazistiska parti. Snart började Hitler sätta upp små regler och koncentrationslägren byggdes.

Så redan innan Hitler tog över så var nästan parlamentet maktlöst. År 1932 så blev nazisterna det största partiet med över 40 % av rösterna. Och med de hade Hitler fått makten överlägset… direkt när han fick makten började han att verkligen regera. Ex när riksdagshuset började brinna så skyllde Hitler snabbt på kommunisterna och nazisterna var därefter helt enväldiga. Han kom snabbt på en lag som förbjöd alla andra partier förutom nazisterna. Och därmed kunde ingen stoppa Hitler som började forma sitt rike. Det var fruktansvärt och jag tror det inte bara det var jag som förstod att detta inte skulle sluta bra ,men det var ingen som gjorde något. Alla var kanske rädda för att hamna i koncentrationsläger om man så mycket som råkade tänka på något som Hitler inte tyckte om… ibland frågar jag även mig själv om varför jag egentligen inte gjorde något åt saken…

– Det måste verkligen ha varit tufft..

– Ja det var det.

– Men det måste ha påverkad er och många andra, kan du berätta lite om det?

– Ja, nazisterna påverkade verkligen alla enormt. Det började ju som sagt med att de ville få allt folk på deras sida så de erbjöd arbeten, det är så klart man följer med då. Det skulle nog ha varit mycket svårare för Hitler att stiga så snabbt om börskraschen inte kommit. Då hade folket inte varit desperata och kanske kollat lite mer vad dom tyckte och tänkta. Framför allt tänkt själva. Hitler kom med allt fler saker som fick alla att lyssna. Han sa att det Tyska folket var en del av den ariska rasen som var mycket bättre än alla andra. Han menade på att alla skulle ha ljust hår och blåa ögon. Men man kan inte säga att Hitler var själv. Det fanns heller inte plats för handikappade människor. Den ariska rasen behövde mer utrymme sa han. Hela tiden påverkade han egentligen folket med vad de skulle tycka och tänka. Han höll sina tal och försökte verkligen banka in i varenda en att det han sa var rätt. Alla var som uppslukade av denna information och vissa som jag då, levde i förtvivlan om var det här egentligen skulle sluta. De bestämde även att nu fick man heller inte blanda sig med andra folkslag tillexempel judarna. Detta förstörde ju flera förhållanden och för att inte få en massa kommentarer och riskera att hamna på koncentrationsläger så valde många att sluta vara med sina närmaste vänner om dem var judar. Eftersom fler och fler personer slöt sig till nazisterna så började judarna bli mer och mer utstötta. Detta ledde till slut med dom långa godstågen och koncentrationslägren. De som fick lida mest av detta var förstås judarna själva. De blev förföljda, vissa blev mördade, nedslagna och man hörde mycket om människor som satt eld på judarnas hem. Det var så hemskt och jag kan än idag inte tänka mig hur de kan ha känt sig. De måste ha haft det så svårt och jobbigt. Det finns nog inga ord för hur de hade det. Även för oss andra var det fruktansvärt att se judar som höll på att svälta, bli misshandlade eller när folk gick och krossade rutor till judiska affärer.

– Jag kan nästan förstå hur jobbigt det måste ha varit att se allt detta.

– Ja, och inte minst hur även barn lärde sig att det som pågick var det rätta och att det inte uppfattades som kontigt längre!

– Aa, kan du berätta lite kort om hur andra världskriget började?

- Ja, det minns jag klart, Hitler nöjde sig nämligen inte bara med att han nu hade makten i det dåvarande Tyskland utan nu ville han också ha tillbaka den mark som Tyskland förlorat i första världskriget. Egentligen började det redan med slutet av första världskriget. För efter kriget tvingade Versaillesfreden Tyskland att avstå Elsass-Lothringen till Frankrike och Västpreussen till Polen. Tyskland fick inte ha någon flotta alls och inte heller något flyg, dessutom fick armén bara uppgå till 100.000 man. Och till sist fick Tyskland också betala ett enormt krigsskadestånd. Man fick även erkänna att man ensamt bar hela skulden till kriget. Ingen tysk tyckte att man hade någon skuld till kriget och därför ansåg man att skadeståndet var fel.

Dessutom fick Polen och Tjeckoslovakien områden med tysk befolkning, som nu antingen fick lämna tillbaka allt och sedan fick flytta tillbaka till Tyskland. Eller som fick stanna i Polen eller Tjeckoslovakien och försöka klara sig där. Detta tror jag var en anledning för Hitler att ta igen på dessa länder. Det stod alltid något nytt i den propagandan som man nästa drunknade i. Hitler började med att invadera Tjeckoslovakien genom att skicka in soldater dit. Det mötte inget motstånd och fick tillbaka sin mark lätt. Nu när jag tänker efter så skulle jag nog även ge mig om jag hade att göra med Hitler. Tysklands armé var nu stor och hade ökat mycket under Hitlers ledning bland annat var min bror med vid något tillfälle. Hitler hade bestämt sig för att ta hela Tjeckoslovakien och hotade Presidenten där. Varje dag undrade jag hur detta egentligen skulle sluta och var det så att han planerade att ta över hela världen eller? För allt bara fortsatte.

Presidenten i Tjeckoslovakien blev såklart livrädd och gav hela landet till Tyskland. Hitler tog sig in också utan motstånd i Österrike som blev mer eller mindre glada över att förenas med Tyskland. Men han var fortfarande inte nöjd, utan nu ville Hitler även ta över Polen men Polen gjorde motstånd. Då samlade Hitler direkt ihop sina generaler och invaderade Polen med tyska stridsvagnar. Det var den hemskaste biten av allt för det var då SS-männen en dag kom och knackade på vår dörr för att hämta min bror ut i kriget.. Efteråt fick vi höra att Polen gjorde ett sista försök att rädda freden genom att ge Hitler två dagar på sig att dra sin trupper tillbaka från Polen, annars så skulle Frankrike och Storbritannien förklara krig mot Tyskland. Men självklart var Hitler för mäktig och stark för att våga dra sig tillbaka. Han var väl för upptagen med att försöka ta över världen att han inte riktigt tänkte på konsekvenserna.. eller det gjorde han nog aldrig. Han fortsatte som sagt och mellan 1939-1940 skede det som nästa var helt väntat… det var starten för ett andra världskrig.

– Han måste ha varit en riktig hemsk man enligt dig..?

– Ja, jag tror jag aldrig någonsin jag har eller kommer att hata någon så mycket som jag faktiskt hatar Hitler…

– Kan du berätta hur din uppfattning är om hur andra världskriget slutade?

- Ja, absolut. Andra världskriget varade från 1939 till 1945. Sedan 1942 hade de allierade (England, Frankrike, Ryssland och U. S. A.) haft som mål att gå i land i Västeuropa. Tyskland hade byggt upp ett försvar mot de allierades landstigning med fästningar och skyttegravar vid Pas de Calais, för att det är den smalaste punkten vid Engelska Kanalen. Men de allierade hade bestämt sig för att landstiga i Normandie. Den dagen som de landsteg kallas D-dagen och det var den 6 juni 1944. Överallt pratade de överraskade Tyskar om vad som hänt och hur det skulle bli nu. Tyskarna blev helt överrumplade och den 17 augusti befriades Orléans och åtta dagar senare så befriades även Paris och Troyes. Tyskarnas västfront var i princip krossad. Eller det var så det stod i tidningen iallafall. Det hade de allierade inte räknat med så de tog en paus i operationen. Tyskarna samlade nu desperat ihop de sista soldaterna för att stötta den sammanfallande fronten. Britterna kom på en plan som var att man först skulle flyga med en lufttrupp som gav väg för de anfallande trupperna. Den flygattacken mot Arnhem misslyckades, så de hann inte fram i tid till Rhen. Den chansen att få slut på kriget gick förlorad. På hösten 1944 byggde de allierade upp sina styrkor för en sista attack mot Tyskarna och i januari 1945 så spred tyskarna ut sina 150 divisioner mellan Karpaterna och Östersjön. Ryssarna hade 300 divisioner och 25 pansarkårer längs ut med hela östfronten. Sedan i januari attackerade ryssarna södra Polen och de intog då landet 17 januari. Då ville Hitler göra ännu ett försök att stärka upp fronten vid Oder, 5 mil ifrån Berlin. 16 april trängde ryssarna igenom Tysklands frontlinje

I mars gick amerikanerna över Rhen vid Mainz, samtidigt gick engelsmännen över floden längre norr ut. Tack vare en stor omringningsoperation runt tyskarnas sista armé kunde de allierade krossa Tyskland. 17 april intog Ryssland Wien. Den 27 april träffades amerikaner och ryssar vid floden Elbe. Slutstriderna om Berlin var gatustrider med soldater

När Adolf Hitler tog livet av sig den 30 april kapitulerade Tyskland på flera fronter. En formell kapitulation skedde vid Eisenhowers högkvarter

– Men du hade den turen att du faktiskt klarade dig, även fast det såg väldigt illa ut mot slutet. Vill du berätta något om hur det var?

– Ja, visst. Tur vet jag inte om man kan kalla det… det jag var med om mot slutet var så hemskt att det inte riktigt går att beskriva.

Men allt började med att hela familjen satt samlad vid middagsbordet när några SS-män klampade in och förde iväg oss till koncentrationslägret för att vi hade gömt en kvinna som var jude. Jag kommer så väl ihåg stanken när vi steg av transportbilen som fört oss dit. Det luktade förskräckligt och det visade sig vara stanken från alla de brända kropparna… Jag minns den skräcken jag hade när alla SS-männen började sära på oss alla för jag, mor och Ellie, som jag höll om hårt skulle skiljas från far och Heike, min man. Det var hemskt och hur mycket jag än försökte tjänade det ingenting till att försöka komma ur de stora männens starka tag. Vi fördes sen till en liten cell, där vi satt en dag ungefär. Det hade kommit några män och pratat med oss alla som var där och om att vi skulle få duscha för att göra oss rena. Först var jag väldigt förvånad över vad de erbjudit men jag tyckte ändå det var bra. Men hade jag bara vetat vart vi egentligen skulle hade jag inte varit lika glad…

– Ni var alltså på väg till gaskammaren?

– Ja, men jag tror att den dagen så var gudarna med oss, för just innan kom det två män som förde iväg oss till den andra avdelningen av lägret. Vi blev förflyttade dit man istället skulle arbeta ihjäl sig.. det var så oerhört hemskt att jag nästan mår illa nu när jag pratar om det.. för överallt såg man människor som var utsvultna men som ändå kämpade tappert för att överleva.

Vi var där flera dagar och hoppet om att komma därifrån hade försvunnit för länge sedan. Men en dag fick jag se något jag aldrig trodde jag skulle få se, för där stod min bror. Jag kommer så väl ihåg det ögonblicket då han viskade i mitt öra att han aldrig mer skulle stå på Hitlers sida.

Han hade redan gjort upp en plan om hur han skulle få ut oss ur koncentrationslägret. Det enda sättet att komma ut var att vi skulle spela döda. Det var hemskt men jag kom så väl ihåg när han bar oss till bilen som skulle föra iväg oss. Det var så tryggt att få vara nära honom, att känna hans famn och det var min egen bror som räddade livet på mig och min familj.

Vem var Susi Wieghardt?

Verkligheten som fortfarande chockar oss
– men hur var det egentligen att leva under andra världskriget?

Hitlers bok ”min kamp” berättade ju om hur han ville att Tysklands framtid skulle vara, det tråkiga var ju bara att ingen förstod att han inte skulle ge sig innana han fick som han ville. Susi berättar hur det var att leva under Hitlers order.

Eleverna i år nio på Stadshagsskolan har under sex veckor jobbat med mellankrigstiden samt andra världskriget. De har under arbetsperioden fått en egen tyskrollfigur som de fått i uppgift att skriva egna dagboksinlägg om. Tidsperioden som de handlat om är åren 1919-1945. Ett fåtal elever fick i veckan äran att åka till staden Northeim i Tyskland och besöka en dam som varit med ända sedan 1904. Susi Wieghardt heter närmare bestämt damen som i år ska fylla hela 105 år. Susi har under hela sitt liv bott i staden Northeim i Tyskland och man kan bakom hennes kallblå ögon tyda att hon har mycket minnen härifrån. Eleverna har sina intervjufrågor nedskrivna i en anteckningsbok när de andländer till pensionatet där Susi är bosatt. När de möter Susi så blir eleverna beundransvärt förvånade när de ser hur livlig hon ser ut att vara. De slår sig ned runt ett litet bord för att börja intervjun.

Hur var det möjligt för nazisterna att ta makten i Tyskland?

- Jag tror det var så att hela Tyskland var på väg att gå under där på 20-talet. Många var förbannade över hur det hade gått för oss i första världskriget. Versaillesfreden var väll den största orsaken. Det vart en svår hungersnöd och många svalt till döds och arbetslösheten bara steg. Och ovan på allt detta så hade vi en enormt hemsk inflation som härjade. Som ni hör så var 20-talet en väldigt mörk period här för oss tyskar och Hitler var den enda som egentligen ville ta tag i problemen och försöka ändra på saker och ting. Hitler och hans nationalsocialister hade överallt partilokaler, välupplysta och smyckade med den röda flaggan med hakkorset och ett fotografi av Hitler. Där blev den man som sökte efter ett nytt hopp om livet inbjuden, fick slå sig ned runt ett bord där de serverades en spartansk måltid. Han blev erbjuden den bruna skjortan samt ett soldtatlån. Ni förstår nu att det var många tyskar som anförtrodde sig till Hitler då man kunde kände sig ”trygg” hos honom. Att man sedan där i början av 30-talet lät Hitler bli regeringschef gjorde ju inte saken bättre då Hitler direkt efter att han blivit tillsatt posten totalt struntade i alla lagar och förordningar. Hitler lät nazisternas motståndare bli förföljda och senare förbjöds även de kommunistiska och socialdemokratiska partiet. Han var en excellent talare och kunde lätt få folk att tro på det han sade. Det var också därför han fick så många anhängare som tyckte att det var bra vad han gjorde. Nazisterna fick då 1933 all makt i Tyskland. Det är så här jag i hela mitt liv har haft min uppfattnig om hur nazisterna klarade av att bli härskarna, alla människor har ju dock olika uppftatningar. Men om jag skulle sammanfatta Hitlers väg till makten i en mening så skulle det vara: Hitler var den enda som tog tag i Tyskland efter alla nedgångar, han erbjöd den slutkörda befolkningen ett nytt ljus.

Vi förstår inte riktigt, var du för nazismen eller inte?

Med ett litet leende på läpparna och en klunk ur koppen med kaffe som står på bordet fortsätter hon.

– Jag var väl så emot nazismen man kan ha varit. Eller jag tänkte och kände mycket illa om nazismen men jag uttalade mig aldrig offentligt då det var olagligt och man kunde bli av med livet om man sade något nedlåtande om Hitler eller nazismen. Det fanns även många Northeimbor som hade som uppgift att varje vecka rapportera till borgmästaren om vilka de hade hört talat illa om nazismen.

Hur påverkade Hitler och nazismen den tyska befolkningen?

– Eftersom jag aldrig var utanför Northeim fören våren 1960 så kan jag inte berätta om den tyska befolkningen mer än dem som bodde här i Northeim. Eftersom Northeim är en sådan liten stad så kände man de allra flesta och det gjorde verkligen ont att se hur de förändrades. Människor man känt i hela sitt liv blev under Hitlers år som galna. Min kusin Konrad vart till exempel Hauptsturmfuhrer i SS.

Susi kollar ut genom de smutsiga pensionat hemmets fönster och ler. Hon pekar ned mot en liten affär som ser ut att ha sätt sina bättre dagar.

– Det var där jag arbetade under en längre tid. Jag arbetade som kassörska under flera år och jag och ägaren var mycket nära vänner.

Susis ansiktsuttryck ändras och man kan tyda att hon har svårt att hålla sig för tårarna då hon fortsätter..

– Det började där runt 1935 då jag märkte hur ägaren, herr Wägner, började dra sig allt mer år Hitler. Han skickade med glädje iväg sin enda son till Hitlerjugend, som var en skola där barn från unga åldern skulle lära sig allt om nazismen. Herr Wägner började även anmäla kunder i butiken till Gestapo för att de uttryckt sig nedlåtande om Hitler och nazismen.

Gestapo var den hemliga statspolisen och grundades år 1933 i syfte att vara den politiska polisen. Gestapos uppgift var att ”utreda och bekämpa alla tendenser, som kunde vara farliga för staten”. De hade bemyndigande att utreda ”förräderi, spioneri och sabotage” samt uttryck för olagliga handlingar mot ”staten och partiet”.

– Det var väldigt jobbigt att se hur människor man alltid kunnat lita på blev som främmande människor. Det fanns ju också de som verkligen försökte stoppa nazismens inflytande. Min före detta granne, Elsa, var en utav dem. Hon sprang längst med torget och skrek hatiska ord om Hitler, tyvärr så blev hon tillfångatagen och skickades iväg till ett koncentrationsläge för avrättning. Här i Northeim var det verkligen hemskt att se hur vårt lilla samhälle här blev som förstört tack vare Hitler. Det var som värst här i Northeim vid slutet av kriget, vi hade ingen mat, inga kläder, inga pengar. Vi var slutkörda helt enkelt och vårt samhälle förföll.

Men varför ville Hitler ha krig?

– Det som många inte förstod var att Hitler hela tiden gått ut med att han ville ha hämnd på allt de som hänt oss under första världskriget. Vi kan ju ta hans första bok ” min kamp” som ett exempel. Där beskrev han ju hur han ville hur kriget skulle gå till och hur det skulle bli för Tyskland. Jag tror även Hitler var trött på hela vårt samhälle. Jag syftar nämligen på vad som hände honom som ung. Hitler var ju en väldigt duktig elev i skolan och var oerhört duktig på att teckna. Han sökte till och med in till en konst skola men där gillade man inte de Hitler målande

- Hitler målade väldigt modern i sitt sätt att måla. Jag tror Hitler blev väldigt sårad och ville hämnas, han ville ha makt!

Kan man säga att det var orsaken till att kriget bröt ut?

- Jag tycker man absolut kan säga att de var en orsak, det var dock inte den ända. Det finns flera olika orsaker till att andra världskriget bröt ut. Egentligen började det redan med slutet av första världskriget. Efter kriget tvingade Versaillesfreden Tyskland att avstå Elsass-Lothringen till Frankrike och Västpreussen till Polen. Tyskland fick inte ha någon flotta alls och inte heller något flyg, dessutom fick armén bara uppgå till 100.000 man. Och till sist fick Tyskland också betala ett enormt krigsskadestånd och man fick även erkänna att man ensamt bar hela skulden till kriget. Ingen tysk tyckte att man har varit skuld till kriget och därför ansåg man att skadeståndet var orättfärdig.

Torsdagen den 24 oktober 1929 blev det panik på börsen i New York. Aktierna började förlora i värde. Alla försökte sälja sina aktier för att rädda det som gick att rädda, men det gjorde att aktierna sjönk allt snabbare. Dessutom fanns det ingen som ville köpa aktier. Samma sak hände lite senare också i Europa. Det gjorde också att många människor i Tyskland blev arbetslös. Också inflationen som regeringen av Weimarrepubliken själv hade satt igång var ett stort problem för människorna i Tyskland. Det gjorde också att folket inte längre trodde på liberaler och socialdemokraterna, som stod bakom regeringen. Istället sökte sig människorna i Tyskland till andra partier, som nationalsocialisterna.

Susi ser trött ut så vi bestämmer oss för att ta några minuters vila. Vi elever berättar för henne om vårt projekt och hon tycker det verkar mycket intressant och som ett roligt sätt att lära sig om kriget och alla besvärligheter den tyska befolkningen hade. I hennes knä vilar en tjock liten bok och hon visar att hon själv också brukade skriva dagbok under kriget. Vi får bläddra lite i boken, men den verkar bära på alltför personliga berättelser så vi lägger snabbt undan den. Tolken som sitter bredvid oss säger att Susi är redo att fortsätta…

Varför förlorade Tyskland kriget?

– Jag tycker inte att man kan se det som att det var just vi som förlorade, för enligt mig så är alla som är med i krig förlorare. Det var visserligen vi som återigen fick stå för ansvaret men jag tycker vi förtjänade det. Jag skämdes nämligen så oerhört för att säga att jag var tysk och gör det ibland även nu. Andledningen till att det gick som det gick var bara för att Hitler var så girig och ville bara attackera länder och utföra hemskheter på koncentrationsläger och inte lyssna på vad andra sade till honom. Det är min tanke till varför det slutade som det gjorde.

Hur vart ditt liv efter kriget?

– Åren efter kriget gick åt till att försöka hela mig själv igen. Jag förlorade min man i kriget så jag fick själv uppfostra våran enda son. Jag skaffade mig ett nytt arbete som kassörska i en nyöppnad affär här på torget. Åren rullade på bra och jag kände mig starkare för var dag. Våren 1960 så bestämde jag mig för att för första gången lämna Tyskland, jag reste till Frankrike och besökte då Effieltornet som var nybyggt. Några år senare besökte jag även England, Sverige och Danmark. Jag tycker om att resa, andra kulturer intresserar mig väldigt. Jag har även fått många barnbarn som alla faktiskt bor här i Tyskland. Jag har inte gift om mig då min förra man Karl var den enda mannen i mitt liv. Jag mår utmärkt idag och är väldigt nöjd med mitt liv.

Vi avslutar intervjun med Susi och återvänder tillbaka till Sverige med mycket mer information än vad vi hade förväntat oss att kunna få från en 105-årig dam. Vi elever som var med och träffade Susi och hörde hennes tankar tänkte nu göra en sammanfattning av andra världskriget blandat med våra egna tankar samt Susis. De tankar som kommer upp under detta arbetes gång är många. Vi anser att om världen skulle ha stoppat Hitler i början av hans politiska karriär så skulle allt detta förfärliga inte ha hänt. Men det är lätt att vara efterklok.

Att folket i tyskland litade på Hitler och ställde sig på hans sida förstår vi. Han talade mycket bra och skulle ju lyfta upp det tyska folket, men på andras bekostnad. Judarna fick lida för att Hitler ansåg att det var deras fel att Tyskland var i kris. Kommunisterna fick lida för att Hitler ville ta deras mark. Ja, många oskyldiga fick offra sina liv för Hitlers absurda idéer. Vi skulle vilja läsa Hitlers bok ”Mein Kampf” för att se hur han tänkte. Vad som rörde sig i hans huvud och vad som fick honom att göra som han gjorde. Var han kanske sinnessjuk eller endast maktgalen?

Vi tycker personligen att det som Hitler gjorde var och är fortfarande förskräckligt och ofattbart. Ännu mer ofattbara och förskräckliga är de många människor som gjorde det möjligt för Hitler att utföra de dåd som han gjorde mot mänskligheten. Om inte Japan hade gjort terrorbombningarna mot Pearl Harbor hade USA gått med i kriget då? Och om inte USA hade gått med, skulle de allierade då besegrat Tyskland på egen hand? Vilka konsekvenser kunde det ha fått?

Vi tror att om Japan inte bombat den amerikanska flottan så skulle USA ha gått med i kriget i alla fall, förr eller senare för att dom märkte att krigssituationen i Europa var ohållbar. Kanske även av ren rädsla för att Hitler skulle ta över så mycket landområde I Europa och Asien och få så mycket tillgångar att han lät göra en attack mot USA för att försöka ta över världen.Vi tycker att Englands motstånd mot Tyskland under Blitzen var fantastiskt. Att ett land som hade stora förluster fortsatte att kämpa. Om England hade gett upp kanske Europa skulle ha sett helt annorlunda ut än vad det gör idag.

Att ett liknande krig skulle inträffa idag skulle vara otroligt men inte omöjligt. På grund av medias ständigt iakttagande öga får omvärlden alltid aktuella rapporter om vad som händer i världen. Skulle en sådan man som Hitler få makten idag så skulle det han gjorde uppmärksammas överallt, i tidningar, på löpsedlar, i TV och på Internet. Att ett krig som andra världskriget kunde pågå under sådan lång tid vad nog på grund av folks ovisshet. Om det tyska folket hade fått reda på vad Hitler lät göra med judarna och omvärlden tror vi inte att Hitler skulle ha fått ett sådant understöd från sitt hemland.

Efter denna intervju med Susi Weighardt och egna tankar om andra världskriget så hoppas vi att vi nått ut till alla som alltid undrat över just dessa frågor.

Vem var Jetty Gotthelff?

Minnesruna Jetty Gotthelff

Efter första världskriget och Tysklands stora förlust var irritationen stor hos det tyska folket, människor var besvikna och ledsna för vad som hänt deras land. Tyskland hade ju fått ta på sig hela skulden för första världskriget. Landet var nu fattigt på grund av det höga krigsskadeståndet som nu skulle betalas till bland annat Frankrike, detta ledde till att den tyska marken förlorade sitt värde, inflationen blev enorm.

Då började en grupp i Tyskland med samma åsikt att träffas och de sa att judarna var källan till allt ont i världen. Adolf Hitler blev deras ledare och de bildade ett parti – NSDAP. För att folk skulle rösta på deras parti riktade de in sig på att få med så många som möjligt genom att berätta för landet vad som skulle ske om Hitler skulle bli deras ledare. Folket i Tyskland var i depression och med andra ord hade de ingen stans att gå, ingen visste vad de skulle ta till sig efter första världskriget. Folket behövde en ledare! Adolf berättade hur de skulle ta tag i landets ekonomi och berättade att han skulle få landet att bli en stormakt igen. Hitler lovade människorna arbete, uttalandena var gränslöst positiva och folket rycktes med.

I denna tid levde Jetty Gotthelff, hon var fjorton år när första världskriget bröt ut. Hon levde i Northeim en liten stad i Tyskland med sin pappa eftersom hennes mamma dött i barnsäng och hon var judinna. I staden Northeim var allt så trevligt och litet, folk visste vilka som befann sig i staden och rykten spreds snabbt. Jetty och hennes pappa bodde en bit utanför själva staden i en stor villa. Hon levde för det mesta ensam eftersom hennes far jobbade otroligt mycket, han var journalist och när Jetty var 17 år jobbade han på en tidning i Berlin och hon fick bo ensam i Northeim.

Under dessa år Jetty levde hände mycket i världen och i det tyska samhället. Medans Jetty satt hemma och läste och skrev som var det bästa hon visste gick ungdomar i hennes ålder med i Hitlerjugend som var en grupp ungdomar som trodde på Hitler och de pratade mycket om den ariska rasen som ansågs vara bäst. Hitler tyckte inte att raserna skulle blandas eftersom de skulle leda till en svagare människa. Hennes far tyckte då att det var lugnast om Jetty stannade hemma på dagarna och hon gjorde som han sa. Hon fick aldrig chansen att leva ett liv med vänner och umgänge, hon tog hand om sig själv och hon drömde om att förändra världen. 1928 dör en vän till Jettys pappa och hans son Julius kommer och bor med henne i Northeim, hon var då 26 år gammal.
Ett år senare 1929 läser de om den stora krashen i USA och Tyskland som fått hjälp av Amerika med pengar får också väldigt dålig ekonomi. Deichmans betongindustri där Julius arbetade gick i konkurs och många sparkades från jobbet, många företag hade det likadant och arbetslösheten steg. I mars 1933 kom det första koncentrationslägret och Jetty levde som en gömd jude i sitt hus med Julius. Samma år gifter sig Jetty och Julius, Jetty byter namn till Lise Schmidt och är inte längre jude. Jetty beskriver det tyska samhället hemskt i sin dagbok men berättar också att bland all kaos kan man vara riktigt förälskad.

I september 1939 bryter andra världskriget ut och Tyskland tillsammans med Sovjetunionen marscherar mot Polen. Det tog bara två veckor så hade Hitler och Stalin delat på landet. Adolf Hitler hade blivit en stark ledare och han hade många medlemmar i sitt parti. För ett tag hade Hitler lyckats sänka arbetslösheten och skapat en bättre ekonomi i landet och tysklands folk följde sin führee! Tyskland bröt mot många av löftena i Versaillesfreden och nu hade fransmännen och britterna fått nog och de förklarade krig. Kriget varade i närmare sex år och ca 60 miljoner människor dog. En av dom var Jetty. Under en lång tid höll hon och julius sig borta från nazisterna, bara Julius gick ut för att handla och hon var för det mesta inomhus och läste. En vinterdag i december 1940 satt Jetty ute på verandan med filtar omkring sig, det spelade ingen roll vilken årstid det var hon satt gärna ute, och nu tittade hon ut över vinterlandskapet. Ett par människor närmade sig deras hus och hon såg att det var två män i uniform. Nu blev Jetty jätterädd och tråkigt nog den dagen var Julius inte hemma. Fort sprang hon in i huset, slängde ut sin skrivna bok och dagbok från fönstret och dom landade i soptunnan.

Hon hörde knackningar på dörren och gick och öppnade, framför henne stod nu två män med svarta skjortor och en röd binda med hakkors runt högra armen. Får vi se dina identitetshandlingar. Jetty försökte vara lugn men det syntes nog att hon var livrädd. Jag hämtar dom svarade hon, i samma ögonblick kände hon att benen inte bar henne längre och blodet försvann från huvudet. Då hon vaknade stod de två männen och lutade sig fram över henne. Du är judinna, eller hur, det ser man ju på dig ditt kräk? Innan Jetty visste ordet av svarade hon svagt. Så många gånger som hade tänkt över den här situationen och så klarade hon inte av att ljuga.

Du ska följa med oss sa en av männen, de tog tag i henne men helt plötsligt fick hon tillbaka krafterna och gjorde motstånd. Hon försökte ta sig loss, sparkade och slog vilt om kring sig. En av männen slog till henne över ansiktet, Jetty tappade balansen och föll handlöst och slog huvudet i stengolvet. Hon dog omedelbart.

Varför tar ett krig slut? I 6 år hade Tyskland kämpat mot flera länder för att vinna. Soldater hade förlorat sina liv och ammunitionen tog slut, de allierade hade byggt upp sina arméer och blivit starkare än Tysklands. Upptäckten av massgravar och koncentrationsläger var svårt för tyskarna att försvara, många fångar befriades och kunde berätta om tiden och hur de blivit behandlade av nazisterna i lägren. Hitler och hans närmaste förstod till slut att det inte fanns någon chans kvar. Amerika och England rörde sig in mot landet och Ryssland var redo österifrån mot Berlin. Hitler och hans käresta Eva Brown gick mot sitt rum i Bunkern och därifrån hördes två skott. Det fanns det ingen ledare längre och ingen människa i Tyskland orkade fortsätta.

Vem var Martha Edendorf?

Intervju med Marta Edendorf, 8 maj 1955

Kvinnan som tillslut blev sig själv igen

Idag är det exakt 10 år efter andra världskrigets slut. Tiden tickar på, men frågan är om världen någonsin kommer att bli sig lik igen efter detta elände. Allt har förändrats. Miljontals har dödats och hatet mot tyskarna har växt. Hela världen har lidit. Även tyskarna, vilket kan vara svårt att förstå. Men efter dessa fruktansvärda år vill jag uppmärksamma er alla, om någonting jag inte vill ska tyna bort av förintelsen och hatet mot tyskarna. Även Tyskland fick lida av krigets följder. Särskilt kvinnorna. Marta Edendorf, 49 år, är en de kvinnor som så stark var lyckades överleva det förbluffande kriget.

• Marta, hur tror du nazisterna kunde komma till makten i Tyskland?

• Jag tror först och främst att vi var så rädda för ryssarna och för att kommunisterna skulle ta makten. Och efter första världskriget hade tyskarna påtvingats ett förödmjukande fredsavtal, som såklart väckte någon slags revanschkänsla inom oss. Arbetslöshet, sociala oroligheter och misär kännetecknade också Tyskland under mellankrigstiden. Så när nazisterna väl kommit till makten använde de den tyska krigsmakten för att sprida sitt skräckvälde till en stor del av Europa, bland annat till Ungern och Jászberény.

• Okej, men var inte du en av de nazister i Tyskland?

• Jo, absolut det var jag. Det är inget jag kan förneka, även fast jag ångrar det mest utav allt här på jorden. Det känns nästan lite magiskt, att en enda man kunde få mig att släppa allt vett, förnuft och kontroll så snabbt. Jag vet inte hur det gick till? Men jag vet att det aldrig, aldrig kommer att hända igen. Så länge jag lever iallfall.

• Mycket bra inställning Marta. Jag hoppas att alla som var nazist tänker som dig. Men även fast du var en nazist så vet jag att du också fått lida tillsammans med andra kvinnor i Tyskland. Kan man säga att ni redan fått smaka på er ”kaka”?

• Ja det kan man säga. Det värsta var när den militära myndigheterna i Tyskland beslutade att alla alkohollager i sovjets väg inte skulle förstöras, eftersom de ansåg att en berusad soldat inte kunde slåss. Men det var fel. Alkoholen gjorde dessvärre soldaterna modiga och tragiskt nog var de det modet de fick av alkoholen som gjorde att vågade våldta och slåss. Soldaterna började segerfira på nätterna och slutade inte förens på morgonen. Jag var en av de mödrar som började gömma mina döttrar under ”jakttimmarna” på loft och gamla sönderbombade vindar. Ibland ansågs den största faran vara att en moder avslöjade andra flickors gömställen för att rädda sina egna barn, vilket ofta skedde. Vi mödrar gick inte ut förens på morgonen då soldaterna sov ruset av sig. Många kvinnor som vittnat om sina upplevelser har hemska och nästan helt otrovärda historier som kan vara svåra att leva sig in i. Men jag kan intyga att allt är sant. En kvinna jag kände hade under en natt blivit våldtagen av 23 sovjetiska soldater, en efter en, senare fick man sy ihop henne på sjukhuset.

• Det låter fruktansvärt, tänk att de gav sig på barn, kvinnor och åldringar. Detta må vara det första krig då civilbefolkningen blivit måltavlan. Och förmodligen det sista. Hoppas jag.

• Hur tror du nazismen påverkade människor och det tyska samhället?

• Det är en svår fråga… Men efter den stora depressionen 1930 så lovade Hitler folket förbättringar, och han tvingade de som arbetade inom film, radio press mm. att arbeta för Hitler och hans parti. När Hitler hade lovat folket om förbättringar så fick han många anhängare och med hans parti ville Hitler visa att den ariska rasen var den ”äkta människan” och att de var bättre än alla andra folk, därför skulle de få större makt och utrymme. Folket ville tro på att Hitler skulle förnya samhället och vi litade på Hitler. Man ville tro på att Hitler skulle förbättra samhället och vi litade på honom. Man blev ju nästan hjärntvättad av hans tal som han hade. För han fick verkligen oss konstigt att tro på att han skulle göra det bättre.

• Okej, men varför tror du att andra världskrigen bröt ut?

• Det finns många orsaker, andledningar och svar på denna fråga. Men först och främst tyckte många människor i Tyskland, även jag, att fredsvillkoren var alldeles för hårda och därför rådde det ett stort missnöje i hela Tyskland. 1920 var ett mycket bra årtal för ekonomin, därför kallades det för ”glada 20-talet”. Främst i USA och i de andra segrarmakternas länder, men också i Tyskland hade det blivit bättre. Men i slutet av 20-talet hände det något oväntat, nämligen börskraschen i New York. Det var torsdagen den 24 oktober 1929, som det blev panik i börsen. Aktierna började förlora i värde. Alla försökte sälja sina aktier för att rädda det som gick att rädda, men det gjorde att aktierna sjönk allt snabbare. Så det fanns ingen som ville köpa aktierna. Detta hände lite senare även i Europa. Det gjorde att många människor i Tyskland blev arbetslös.
Också inflationen som regeringen av Weimarrepubliken själv hade satt igång var ett stort problem för människorna i Tyskland, vilket gjorde att folket inte längre trodde på liberaler och socialdemokraterna som stod bakom regeringen. Så istället anslöt sig människorna till andra partier, som nationalsocialisterna.

• Aa… Men har du någon förklaring till varför kriget slutade som det gjorde, varför förlorade vi?

• Ja, dels var det på grund av att vi hamnade i ett tvåfrontskrig eftersom vi inte lyckades besegra ryssarna tillräckligt snabbt.
Pearl Harbor var en amerikansk flottbas på Hawaii. När japanerna anföll dem började deras krig med amerikanerna. Då förklarade Hitler krig mot amerikanerna också, eftersom japanerna var våra allierade. Och att Hitler förklarade krig mot amerikanerna efter Pearl Harbor var dumt eftersom amerikanerna hade världens största industri och försåg ryssarna och engelsmännen med vapen mm.
Men det största misstaget var nog att förklara krig mot Ryssland. Ingen har någonsin lyckats invadera Ryssland. Inte Napoleon och inte Karl den tolfte, som båda försökte. Fast vi var nära att lyckas besegra Ryssland, men när vi inte kunde var det kört. En del säger att det var för att vi inte var beredda på ett långt krig mot Ryssland. Vi trodde att vi skulle vinna snabbt, så därför förberedde vi oss inte.
Om de gjort ett av följande kanske det hade gått bättre för dem:
1.Besegrat England så att de inte fick ett tvåfrontskrig. England var nödvändigt för ett anfall från väster.
2. Besegrat Ryssarna eller också inte hamnat i krig med dem.
3. Lyckats hålla amerikanerna utanför kriget, inte bara för att de hade soldater men kanske framför allt för att de utrustade deras fiender med krigsmaterial.

• Ja det låter ju bättre. Kan du beskriva hur ditt liv har sett ut nu efter kriget fram tills idag?

• Absolut, idag bor jag, Erich, min man och mina två döttrar kvar i Northeim. Vi hade först planer på att lämna Tyskland efter kriget, men eftersom vi bara visat vår nazistiska bild av oss själva i Tyskland så har vi valt att stanna kvar. Vi vill lämna Tyskland som bra och godhjärtade personer. Inte som nazister. Mina döttrar Cornelia och Theoda, dom ska jag göra allt för, allt för att inte låta sig luras av all galenskap och ondska ute i världen. Nu ska vi uppmärksamma den kommande tiden. Men man får inte glömma att den som inte känner till det förflutna kan inte få grepp om framtiden.

• Ja det är sant.

• Nu är mina frågor slut. Är det någonting du skulle vilja säga eller förmedla?

• Ja. Det vackraste sätt att ändra på sig är att be om förlåtelse. Men den som förlåter utan att glömma har inte förlåtit. Så frågan är om jag verkligen någonsin kommer att bli förlåten. För vem är den person som lyckas glömma allt? Förlåt alla som inte tillhörde ”den ariska rasen”. Förlåt för mitt galenskap. Jag är en annan kvinna nu.

• Tack Marta, för att jag fick låna din tid! Jag hoppas och tror att många människor kommer att förstå dig. Du kommer att bli förlåten. Den som inte är beredd att förlåta andra förstör den bro han en gång själv måste över.

Vem var Rosemarie Raumer?

Vila i frid Rosemarie Raumer.

Efter en lång period på sjukhuset dog Rosemarie i frid av sin cancer. Hon kämpade in i det sista men tyvärr räckte det inte denna gång. Hela hennes familj var där när det sista andetaget togs.

Hon var till om början en tystlåten person, som sedan blev till en stolt nazist. Innan hennes död började hon tvivla om vad hon hade gjort. Men hon ångrade sig aldrig, det förflutna är det förflutna och det fanns inget hon kunde göra för att ändra det. Hennes liv genom andra världkriget var händelserikt och hon älskade sitt liv, hennes släkt och sin man och sina barn.

Det började med den ekonomiska krisen som skedde i tyskland, det hjälpte inte med att de hade förlorat det första imperialistiska kriget (första världskriget). Men Rosemarie blev aldrig en av dom arbetslösa, men nog var hon arg över det hårda fredsvillkoren. Landet hade blivit av med sina utomeuropeiska kolonier och andra expansionsområden, och att de segrande länderna lagt på sin konkurrent kraftiga krigsskadestånd. Inget av det gjorde det bättre för tysklands situation. Alla dessa straff orsakade en enorm bitterhet hos det Tyska folket. Många var arga över förlusten och hade revanschlust, men argast var nog Hitler och hans kompanjoner. Det var då han tog chansen att visa upp sig, det var läge för honom att stiga in och ta över makten. Det var då han skapade nazistpartiet. Hitler var mycket bra på att tala och få folk med sig. Han reste runt i Tyskland, och folk fick höra vad de ville höra. Han lovade utplåna arbetslösheten, riva upp Versaillesavtalet och att få Tyskland på fötter igen. Många ansåg Hitler som en stark man, som visste vad han ville, och att Hitlers nazistparti var räddningen.

Nazismen var den enda utvägen för vissa, under den ekonomiska krisen utlovade Hitler att han skulle göra samhället bättre och om det gick med i hans parti skulle de få det så mycket bättre med mat och pengar. Han rent ut sagt hjärntvättade dem. Och Hitler ville allt mer åt makten, han blev som besatt. Hitler gillade inte folk som inte hade en tysk bakgrund. Tillsist skapade Hitler judehatet Han ville även sätta stopp för invandrig till Tyskland, han ville inte att folk från andra länder skulle bo i Tyskland. Hitlers mål med detta var att få alla ”icke värdiga” att fly Tyskland. När de inte gjorde det flyttades de till särskilda bostadsområden, getton. Hatet gick längre och längre, och konsekvenserna ledde till att utplåna judar samt många fler arter. De flesta i samhället var i stort sett blinda och ville inte se vad som hände runt omkring dem. En annan del var stora nazister och var med på allt som hände och såkallat hjälpte Hitler. De andra var oskyldiga judar som Hitler hade skyllt allt på, som sedan mördades.

Det finns många anledningar till varför andra världskriget bröt ut, jag ser det inte som Hitlers fel. Det började egentligen redan vid första världskrigets slut. Versaillesfreden , och den stora hyperinflationen som dels var versaillesfredens fel, plus den stora arbetslösheten som ägde rum då. Allt blev mer hysteriskt, och Hitler blev deras ledare och för vissa deras ända hopp.

Hitler var så övertygad att de skulle vinna kriget, men i själva verket ansåg han helt fel. Han trodde att han hade stora militära styrkor i Tyskland. ”Operation Overlord” kom helt överraskande. T.o.m hösten 1944 så kallade Hitler in 16 åringar till krigstjänst. Han skickade pansararméer och ville att de skulle gå till motofensiv. Hitler slog på stort på en gång, utan någon som helst aning hur starka de var. Mångade stupade och Hitler hade inte tänkt steget längre att soldaterna någon gång skulle ta slut. Amerikanerna och engelsmännen ryckte in i Tyskland, samtidigt som ryssarna närmade sig österifrån. Jag tror att de inte fanns någon annat sätt att sluta på. Hitler gav order på order utan svar och antog säkert att det var över. Jag anser att Hitler var för ivrig av vinsten av striden gjorde att kriget slutade som det gjorde när Tyskland kapitulerade.

Rosemarie var glad att alla i hennes liv klarade sig oskadda under kriget. Men hennes egna liv, var inte lika viktigt. Men för oss var det. Så låt henne nu vila i frid, med hennes föräldrar som tidigare försvann.

Vem var Gregor Lilienthal?

Flydde för sitt liv, det var vad Gregor Lilienthal gjorde när helvetet brakade lös.

Svd reportern Sofia Karlsson ställer några frågor till Gregor Lilienthal som tidigare varit en ledare i SA som är ett nazistiskt gäng som slogs och förstörde saker och ting på Tysklands gator under Hitlers tid.

Goddag, Gregor Lilienthal. Mitt namn är Sofia Karlsson och är en reporter för Svd. Jag har några frågor som jag vill att du ska svara på.

Självklart. Det är bara att fråga på.

Skulle du kunna berätta om ditt liv och saker som hände mellan de åren som du bodde i Tyskland och när du precis hade flytt till Sverige? Är det okej att jag ställer frågorna medan du berättar?

Ja självklart kan du avbryta mig och ställa dina frågor, det gör ju det hela mycket intressantare. Ge mig en sekund att tänka efter så ska jag nog kunna berätta allt. Det handlar egentligen om en massa förträngda minnen och känslor, men jag ska nog kunna få fram det för din skull. Det var ganska länge sen, fastän det samtidigt känns som om det var igår, men jag måste nog ändå tänka efter extra noggrant för att komma ihåg detaljerna.
Vi har all tid i världen, ta den tid du behöver.

Jasså, okej, nu börjar jag komma ihåg. Jag föddes i huvudstaden Berlin, 1891 var året och jag föddes på en stor bondgård. Jag föddes i en ganska rik familj på grund av att min mamma och pappa hade ärvt en gård av en gammal bortgången man. När jag precis hade fyllt 4 år, så dog min pappa. Min mor sålde då gården där vi hade bott fram till dess och vi flyttade in i ett litet hus mer centralt in i staden. Hon gjorde det på grund av att hon behövde pengarna och för att vi skulle få en chans till bättre utbildning. År 1909, när jag var runt 18 år, flyttade jag till en stad som hette Northeim. Det var en fin och framgångsrik stad med snälla och ärliga människor. Jag fortsatte med min utbildning där och när jag blev 26 år så fick jag jobb på en skola strax utanför Northeim. Där jobbade jag under några år av mitt liv. Jag bodde med några andra utbildade lärare och vi blev snabbt bästa vänner.

Vad var den främsta orsaken till att du ville gå med i det nazistiska partiet?

Politik har genom alla tider fascinerat mig. När NSDAP startade sitt parti, ville jag verkligen vara med. Det var nästan som ett beroende, alla gillade dom. En sak som jag aldrig kommer att glömma är att år 1922, så hände något fruktansvärt min lilla syster. Hon blev… våldtagen… och… och… och dödad av några kommunister. Det var nog den största enskilda bidragande orsaken till att jag blev medlem i det nazistiska partiet. Och för varje år som gick fick jag mer och mer inflytande i partiet, det vill säga mäktigare och mäktigare, samtidigt som mitt hat för kommunisterna fortsatte att växa.

Innan jag ens själv hade märkt det, var jag så mäktig att jag i princip hade 50 män under mitt styre, som gjorde precis allt jag sa åt dem att göra. Men det var bara början. Jag strävade alltid efter mer och det var den enda egentliga drivkraften inom mig. Alla var lika blinda som jag. Ingen av oss såg saker som det egentligen var. Vi trodde på propagandan som spreds, att allt ont härstammade från kommunisterna och judarna och att allt skulle bli bättre bara de försvann. Vi hade verkligen fel!

Kan du berätta lite om vad du gjorde under de åren du var med i NSDAP?

Året var 1924 då jag på allvar började satsa på min karriär inom NSDAP. Jag initierade små möten för att värva medlemmar och jag lyckades ganska bra. Det var det året Hitler åkte i fängelse. Men han släpptes ut igen, precis lika snabbt som han åkte in.

1925 var året då jag hade ett av mina första riktigt stora möten. Till och med Hitler var där för att lyssna på mig vid något tillfälle. Jag var nästan som förälskad i Hitler på den tiden. Jag skäms än idag och jag ångrar varenda sekund som jag gav de där jävlarna. Ursäkta mitt språk men jag måste få ut det.

Ingen fara. Fortsätt du, du behöver inte tänka på att jag är här, jag vill att det ska berättas utan förbehåll och tanke. Rakt ut bara, som om du pratade för dig själv.

Allt fortsatte som på räls och Hitler sa sig se någonting inom mig som gjorde honom fascinerad. Det måste ha varit min vilja att bli ledare. Jag har alltid velat bli en ledare och hjälpa folk att ta rätta beslut. Dessutom älskar jag verkligen känslan när folk lyssnar på mig och gör som jag säger.

År 1928 hade jag ännu fler män som stod upp bakom mig. Det var runt 150 män. Alla lika blinda och desperata efter makt som jag.

Under 1930 blev jag SAs ledare i Northeim. Det var allt tack vare Hitler. Han verkade tycka om mig. Det var i alla fall vad jag trodde. Men jag visste inte att han bara utnyttjade mig, för så fort han inte längre kände att han behövde mig så skulle han göra sig av med mig och kanske till och med döda mig. Under dessa år så hade mitt liv en mening. Allt var bra och jag kände mig nästan lycklig. Man kan nästan säga att jag saknar den tiden fast än jag mycket hellre skulle vilja glömma allt.

Åren bara gick och allt blev värre med tiden. Det var i slutet av detta år som vi började förstöra och slå folk på riktigt. När jag beordrade mina män att göra något så gjorde alla precis som jag sa. Ingen ifrågasatte mina beslut eller order överhuvudtaget. Jag älskade det och jag ville inte att det skulle ta slut.

Jag kommer inte riktigt ihåg vilket år det var, men jag tror att det var någon gång i slutet av 1933 eller i början av 1934 som några av de största SA ledarna blev dödade. Jag väntade nästan på att Hitler skulle komma och slå till mot mig med, men det gjorde han inte. För varje dag som gick blev jag säkrare på att det var min sista dag i livet. På kvällarna kunde jag inte sova för att jag nästan var säker på att någon från SS skulle sparka in min dörr och döda mig. Men jag hade visst fel i alla fall. Än idag förstår jag inte varför Hitler inte dödade mig med. Han kanske såg på mig att jag bara var en liten hund som lydde hans minsta vink och såg upp till honom. Eller var han kanske rädd för mig. Nej, nej, självklart inte! Han var den mäktigaste mannen i Tyskland och i hela Europa också för den delen. Varför skulle han varit rädd för mig? Det va han nog inte, men en sak jag inte förstår är varför han inte gjorde något mot mig Det kanske var gud uppe i himlen som ville att jag skulle leva. Eller var det nazisternas gud, Adolf Hitler, som ville det. Vilket som, spelar ingen roll nu. Det enda jag nu kan säga, är ett simpelt, tack.

Året efter det, var nazisternas år, som också var mitt, för jag var ju med i deras parti. Det var det året som Tyskland blev Hitlers land. Han bestämde allting i landet. Han gjorde precis som han själv ville och ingen kunde uttala sig om det. Hitler var ”guden” i Tyskland och jag älskade honom. Men det förändrades ganska snabbt, för år 1935 så gick allt år helvete, han förstörde det han ville och han dödade vem han ville utan att bli ifrågasatt. Han sa till och med att någon som dödade en jude var en hjälte. Men jag hade börjat tycka tvärtemot honom, för enligt mig så var det den som dödade honom eller någon av hans nazist kompisar som blev den riktiga hjälten. NSDAP, som det nazistiska partiet då hette, blev det största partiet i riksdagen på grund av att de kallade sig själva för arbetarnas parti. De påstod att de skulle hjälpa alla arbetarna. De skulle också på något sätt, kommer inte ihåg riktigt hur, få arbetslösheten att försvinna.

Från 1936 tills slutet av 1939 var nazisternas bästa tid. De tog över det ena landet efter det andra och förvandlade det till en bit av det tyska riket. Jag började hata den nazistiska ideologin mellan de åren och jag ville att det tyska riket som de nu hade byggt upp skulle förstöras en gång för alla! De hade tagit över de flesta länderna som låg runt om Tyskland och började röra sig allt längre bort. Hitlers plan var nog att ta över hela jorden. Det var bra att inte Sverige blev tyskt det också. Tack gode gud för det!

År 1940 byggdes det många nya koncentrationsläger. De var avsedda för att döda folk eller åtminstone få bort de från gatorna. Koncentrationslägren kallades för arbetsläger, fast det var fler människor som dödades där, än de som fick arbete och sedan beviljades att få gå hem.

Under en liten tid, runt augusti, började jag faktiskt tycka om den nazistiska ideologin igen. Jag kommer ihåg det som om det skulle vara igår. Det var för att jag inte längre trodde att någon överhuvudtaget kunde stoppa Hitler, så det var lika bra att vara på deras sida ändå. Jag blev som frälst av den nazistiska ideologin ännu än gång. Men denna gång höll det inte i sig så länge. Under 1941 så började några SS män förfölja mig, troligtvis med avsikt att döda mig, men jag sprang ifrån dem flera gånger. Till slut orkade jag inte längre och brände ner mitt hus. Sedan flydde jag till sverige. Jag lyckades övertala en gammal man med en båt, att låta mig följa med honom. Han sa att jag skulle få göra det, men bara om jag kunde betala för resan med en ganska stor summa pengar. Det var en stor summa, exakta mängden kommer jag inte riktigt ihåg, men jag minns att mina pengar räckte precis. Jag tog med mig min kära mor och begav mig till Sverige. Vi hade ingen mat ombord och vi svalt nästan ihjäl. Tack gode gud så var mannen som ägde båten snäll och gav oss mat. Men för det mesta så fiskade vi och levde på råa fiskar. Det smakade verkligen inte gott. Men när man är så utsvulten som vi var och hungrig under så lång tid, så spelar det faktiskt ingen roll vad man får tag på att äta. Efter ett tag mot slutet på vår resa mot Sverige, var jag så hungrig att jag faktiskt tyckte fiskarna var så goda att jag njöt när jag åt dem. Råa fiskar, fy fan, kan man tänka sig?

Ska jag fortsätta eller har du hört nog?

Snälla fortsätt. Tänk inte på mig..

När jag först kom till Sverige så visste jag inte riktigt vart jag skulle ta vägen, vad jag skulle göra, men tack vare en underbar kvinna som jag träffade när jag först kom till Sverige så fick jag hjälp med allt. Hon hjälpte mig till och med att fixa ett nytt jobb och hittade en lägenhet åt mig och min mamma att bo i. Det var inget fint ställe men det funkade. Denna kvinna som hjälpte mig, när jag först kom till Sverige, hette Sara. Hon kunde tyska också. Hon var den vackraste varelsen på denna jord! När jag lyckades spara lite pengar och köpa en lägenhet, så blev vi förälskade. Vi gifte sedan oss och än idag älskar vi varandra.

Kan du berätta vad som hände i Tyskland Efter att du hade flyttat till Sverige?

Samtidigt som jag bodde här i Sverige och hade det bra, så hade Tyskland startat ett världskrig där hemma. De hade till och med fått USA och Sovjet att förklara krig emot dem. Det var ju inte så konstigt eftersom Hitler till och med ville ta över Sovjet och England. Han lyckades nästan, men nästan är inte tillräckligt. Tacka gud för det.

Vet du varför världskriget bröt ut?

Självklart vet jag det. Det var på grund av att Hitler blev allt desperatare och ville ha allt mer makt för varje dag som gick. Och det gjorde att han startade krig med allt fler länder. När han erövrade fler länder så blev han ännu desperatare för varje gång. Då startade han krig mot ännu fler länder och tog över de med. På så sätt fortsatte det, tills alla förstod att Hitler aldrig skulle sluta om han inte blev stoppad. Det var den största orsaken. Lyckligtvis insåg omvärlden det ganska snabbt, de beslutade sig för att samarbeta för att en gång för alla stoppa Hitler.

Skulle du kunna berätta vad du gör nu och om ditt liv här i Sverige?

Idag har jag 2 barn, en pojke och en flicka, som jag älskar över allt annat. Tur att Hitler begick självmord, för annars skulle mina älskade barn inte fått leva på grund av att de inte hade ”rent” blod. Hoppas att han brinner i helvetet och aldrig kommer ut därifrån! För det är vad han förtjänar. Jag lever enbart för mina barn och min älskade fru Sara. Jag jobbar inte i dagsläget, men jag hade en gång i tiden ett eget företag innan jag gick i pension, min son fick ärva den och nu lever han på det jag byggde upp. Vi tjänade väldigt bra, jag och Sara. Idag bor vi på Östermalm. Min dotter bor fortfarande hos oss, för att hon vill hjälpa oss med allt möjligt som vi gamla behöver hjälp med. Min son har flyttat hemifrån och bor ett par kvarter ifrån oss. Jag och Sara är gamla men vi klarar oss ganska bra utan någon hjälp av vår dotter. Men det verkar som om hon vill vara där för oss under de sista månaderna eller kanske de sista åren i våra liv.

Adolf Hitler var en smart man. En man som nästan ingen annan kunde jämföra sig med. En man som ingen tidigare skådat. En man som helt ensam fick ett helt folk på sin sida och sedan började döda människor som han tyckte var ”smutsiga” eller hade ”smutsigt” blod. En man som man egentligen inte ens kunde kalla mänsklig. En man som dödade alla han ville döda och förstörde allt han ville förstöra. En man som blev ett helt folks gud och konung. En man med namnet Adolf Hitler.